I januari 1992 (skottår) låg jag hemma i feber. Jag mådde tjyvtjockt och kände mig totalt urlakad. Det var en andra omgång av influensa den månaden och jag kände mig djupt nedslagen. Min son var 3 1/2 år och min dotter skulle fylla 6 i början av februari.
När det var som värst i min plågade kropp dök ett reportage om healing (som jag läste ca 10 år tidigare) upp för min inre syn. Jag mindes så tydligt min glädjefyllda reaktion inför innehållet om Reiki och jag påmindes om vad jag då hade lovat mig själv. Då tyckte jag mig inte vara redo; livet förde så mycket annat intressant och viktigt på min väg. Men nu väcktes jag med buller och bång. Min kropp tvingade mig att vakna och agera. Mina guider och vägvisare där uppe tyckte att det var nog med undanflykter och jag måste börja ta ansvar för mitt välmående. Min plågade kropp piskade mig till att hitta vägar som ledde mot en mer hållbar framtid.
I början av februari fick jag syn på en annons om en Reiki 1 kurs som skulle starta i Luleå tisdagen 25/2 och jag blev eld och lågor. Äntligen skulle det bli av. Jag bokade in mig omedelbart. Reikimästaren hette Irma Gustafsson och skulle komma från Stockholm. Som jag längtade. Jag räknade dagarna.
Så kom den veckan när det skulle ske. Men; det kom en prövning till.
Jag var frisk när jag la mig på söndagkväll men jag vaknade med halsfluss och nästan 40 gradig feber på måndagsmorgon. Jag kände mig skräckslagen för att jag skulle missa reiki 1 kursen som skulle starta på tisdag. Desperat uppsökte jag läkare och fick antibiotika.Jag vandrade omkring i huset, det värkte i hela kroppen (kunde inte ligga, sitta eller stå) och febern låg på nästan 40 grader. Måndagen var en pärs. Jag ringde de kursansvariga på Källpunkten och frågade om jag fick komma trots min belägenhet. Till svar fick jag att ytterligare en kvinna var förkyld och att vi två skulle få behandla varandra. Tack och lov. Det var min sista halsfluss (hade varit ett ständigt återkommande problem under min uppväxt)och sista penicillinkur…
Jag minns så väl min första reikiinitiering. Jag kom hem. Hem till mig själv. För första gången i mitt liv kände jag mig hemma. Jag minns mitt hjärtas slag. Det fanns. Och min inre trumslagare slog säkra slag på min inre trumma.
Jag minns min första inre syn/ bild vid initieringen. Jag mötte Jesus och det gjorde mig trygg. Och glad. Där och då började min läkeresa.
Irma Gustafsson blev min Reikimästare och lärare. Hon var född i Bertnäs utanför Piteå men bosatt i Stockholm. Irma träffade sin mästare Wanja Twan på en meditationskurs på Lidingö när Wanja var på tillfälligt besök i sitt hemland och deltog på kursen. Irma och Wanja hänvisades till att dela rum och lärde därigenom känna varandra. De blev vänner och det föll sig naturligt att Irma hjälpte Wanja att anordna Reikikurser i Sverige. De började i Stockholmsområdet och vidgade sina vyer allteftersom. Wanja introducerade Reiki i Sverige 1982.