Fotograf Ulf Johansson En helande kram 
Fotograf Eija Dunder Tid att andas
Jag känner mig så glad över att saker och ting aktualiseras och lyfts fram på världskartan. Vetenskapens Värld visade ett fint och belysande avsnitt ”Frisk av naturen” för nån vecka sen och P4 sände en intervju om skogsbad. Det jag inte visste var att träd rent ut sagt skickar ut ett ämne vid beröring som är ”ren medicin” för människan. ”Trädmedicinen” är bra vid depression, nedstämdhet och ångest bl.a.
Reportagen fick mig att reflektera om min egen relation till träd och skog. Dokumentärerna om Skogsbad eller Shinrin-Yoku som har ett ursprung i Japan fick mig att söka tillbaka i min historia och där fann jag flera reportage gjorda för ex antal år sedan. Maud Logart i Skellefteå skrev ett reportage; En Helande Kram. Monika hämtar kraft i det fria 1996 (1:a bilden ovan). Norrbotten Kurirens Affärstidning, Armi Rousu skrev; Helhetens lov år 2001 (2:a bilden ovan). NSD Kerstin Anttila skrev; Att rensa i röran i augusti år 2003 (försättsbilden, fotograf Per Bäckström.
Träd har legat mig varmt om hjärtat så långt jag kan minnas. Träd var en av orsakerna till att jag tvekade om att köpa tomt för att bygga hus i Kallax år 1984. Jag minns när vi kom hit på vårvintern för att titta på tomten som var till salu. Det var en solig dag och den gnistrande snön täckte åkern vi stod och betraktade. Det som slog mig var att där inte fanns några träd vilket gjorde mig bedrövad. ”Men här kan vi ju inte bo; här finns ju inga träd” Nåväl jag såg ändå potentialen och vi blev nybyggare på en sjöbodåker.
Träd har alltid gett mig en känsla av säkerhet och trygghet. Jag minns att jag läste en berättelse om indianers – urbefolkningars förhållande till träd i ”Det bästa” när jag var tonåring. Historien klev rakt in i mitt hjärta. Det berättades om en naturlig kommunikation och kontakt med skogens träd. Hur träden offrade sig (om de skadats eller var gamla) vid hårt väder eller om människan behövde ved för att göra upp eld. Hur människorna frågade trädet om lov och tackade innan de kapade det. Deras känsla för träd var att vi är ett och samma. Vi är naturen – naturen är vi.
Vår tomt på sjöbodåkern var nog stor att stycka av när tiden var mogen. Vi bestämde oss för att sälja vårt gamla hus och min man ritade och byggde ett nytt längre ner på tomten. Allt annat kändes bra förutom att lämna mitt gamla äppelträd som klarat av många hårda väderstrapatser och överlevt. Det blev många samtal med trädet innan jag kände att vi gjort ett värdigt och kärleksfullt avslut. Jag tackade det för många goda skördar och all vacker doftande blomning.
Skogsbad. För mig personligen heter det lika gärna naturbad eftersom hav, sand, stenar, berg, ängar, skogsgläntor, bäckar påverkar mig lika mycket på ett underbart sätt. Fortfarande är sandstrand där hav möter land mina allra mest helande platser. jag vet inget bättre än att strosa på varm sand och känna vågorna skölja över fötterna då och då. Det ger mig den största känslan av helande på cellnivå. Värmen från solen som smeker kroppen till avslappning är gudomlig.