Jag läser av livet på olika sätt…

Jag är observant. Oerhört observant. Jag avläser beteenden, människor, känslotillstånd, ansiktsuttryck, sinnestillstånd m.m. Läsandet är komplext. Jag läser böcker, löser korsord och Wordfeud. Jag mediterar och lyssnar gärna på guidade meditationer. Det finns så många metoder att minimera sitt yttre seende/hörande och hålla fokus på det som finns i det audiella och visuella inombords. Det är skönt att samla ihop sig och hämta hem alla ystra och ouppfostrade tankar.

”Och en dag så förstod jag att det inte är någon annans jobb, bara mitt, att ta hand om mig själv och göra mig själv lycklig” – Paulo Coelho

Vad är lycka – att vara lycklig

Jag vet inte riktigt hur jag ska definiera lycka – att vara lycklig för mig. Det kan vara små episoder, stunder och ögonblick. Livet är sällan plant. Det går upp och ner.

Livet är rörligt och förändringar kommer oavsett jag vill det; eller inte. Jag kan alltid göra ett val; acceptera och förlika mig med förändringen eller göra något åt det. I vissa perioder duggar förändringarna ner som strilande regn och andra gånger känns det mer som ett oväder. Mitt i allt det finns det också stunder av lycka som kan få hjärtat att hoppa till. Ovädrets styrka kan få skrattet att klinga av ren spänning. Det kan vara livbringande och göra kroppen uppspelt. Tänk att dansa naken i regnet.

Konflikter

Jag skyr konflikter men jag är inte rädd för dem. För mig finns ingenting att hämta i hårda ordväxlingar och därför backar jag. Och förresten: varför ska nån vinna och varför ska nån förlora? Jag är nog metaforiskt som en bergskross: jag vandrar omkring med det som tar min uppmärksamhet tills jag vet hur jag ska agera. Klippan bryts ner till sten, sen till grus, sen till sand och när stoftet integrerat i mitt system har jag fått mitt svar. Då söker jag upp personen (tar det helst mellan 4 ögon) och levererar min syn på saken. Jag väntar mig inget svar utan lämnar över det. Personen får friheten att göra det den vill med innehållet. Jag är så tacksam för metaforen från Forest Gump: ”Det var allt jag hade att säga om den saken” Punkt. Jag går inte in i fler diskussioner om det. Ingen vinnare – ingen förlorare. Men jag står i min kraft och lämnar tillbaka det som inte är mitt.

Jag är förundrad och blir riktigt häpen hur lätt det verkar att flytta över ansvaret, skulden på någon eller något. Jag har varit en stor skuldbärare men har tränat stora delar av mitt vuxna liv att lämna över det som inte är mitt. Om det är något som fortsätter skava efter nån oförrätt så kan jag inte släppa det 100% förrän jag fått dela med mig till den berörde. Just nu befinner jag mig i en sån situation och försöker få kontakt med personen ifråga. Det verkar svårt av olika anledningar men jag tror det löser sig. Med reiki, reiki, reiki.

Det är inte hur du har det – det är hur du tar det

När olika insikter faller ner och integrerar i mitt system så kan det bli en explosion som är kännbar. Sen beror det på hur jag tar det och hur jag agerar efter det.

Att vara motvalls mot din inre röst

Här kommer några anekdoter om när jag var ignorant mot mig själv och inte förstod att JAG själv behövde svara an och ta kommandot över mitt liv. Jag la över ansvaret på någon ANNAN eller något ANNAT utanför mig. Då var jag en baby.. Jag flyttade ansvaret till ekonomin, tiden, orken m.m. Lösningen hette :SEN

Jag minns hur jag låg hemma i hög feber och väntade på lösningen, hittade en artikel i en tidning om Reiki(hösten 1991)som fick hjärtat att banka extra slag och tänkte: Det vill jag. Sen. Inte nu för jag har inte råd. Men jag hade råd att vara sjuk.

I januari 1992 åkte jag på däng. Influensan slog knockout på mig två ggr samma månad. Jag erinrade mig artikeln om Reiki och tänkte återigen: Sen. Februari månad kom och sen blev NU. Irma Gustafsson utannonserade sitt 1:a Reiki föredrag på Källpunkten och jag kastade mig på telefon och bokade in mig.

Två nätter innan kursstart (tisdag) fick jag min sista halsfluss med 39,9 i feber och sökte läkare på måndag mitt i feberyran (sista motståndet) Fick min sista antibiotikakur och drog mig till kurslokalen på tisdag. Inte ens vilda hästar hade kunnat hindra mig

Reiki är det första STÖRSTA som hänt mig i min långa ledarskapsträning. Reiki har läst av mig och utvecklat mig. Nu i slutet på februari firar vi 32 år tillsammans. Jag läser reikienergierna med lätthet och de är mina största supporters.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *